Hanna skriver...
Jag är så jävla stolt över min kropp! De senaste 6 månaderna har den blivit gravid, hållit nere all mat trots intensivt illamående, burit två barn i fem månader (varav de sista veckorna var ett fysiskt och psykiskt helvete), genomgått en förlossning och nu sprungit tre kilometer utan problem trots att jag inte tränat på ett halvår, känner mig sjukt svag och har kondition som en 90-åring. Jag är fan stark! Och imponerad. På måndag är det pilates igen, grymt bra stärkande träning på rätt ställen. Vågar ju inte träna hur som helst eftersom magmusklerna inte växt ihop ännu.
Lördag i dag, första helgen efter arbetsveckan. Vi tar det lugnt. I går åt vi räkor, goda ostar, diverse plock och drack champagne (försenat ”nu tar vi på oss ringarna”-firande). Kvällen blir en liknande matfrossa, Hjalmar håller på att göra älgstek. Mat som terapi ni vet.
Heja heja dig! Med gott krubb i magen kommer man långt! Likaså med starka ben och en fighting spirit!
All kärlek jag är mäktig!