Monthly Archives: oktober 2013

Saknar

”Jag saknar din mage”, sa Hjalmar när vi duschade nyss. Jag med. Jag saknar att klappa på den och prata med den i smyg när ingen såg. Jag saknar att känna sparkar. Jag saknar att få fantisera om vilka som egentligen gömde sig där inne. Jag saknar att känna mig lite speciell och utvald, att… Read more »

Overkligt

De fysiska efterverkningarna fortsätter. I natt trodde jag på riktigt att jag skulle gå av på mitten, så ont hade jag. Kraftiga ”sammandragningar” och bara Alvedon till hjälp. De hjälper ju inte ett skit. Varför får man inte med sig bra smärtstillande från sjukhuset? Nåja, skit samma. Det fysiska är egentligen helt oviktigt och övergående. För… Read more »

Dramaqueen

Kom precis hem efter en tripp till akuten. Efter det tredje svimningsanfallet  i dag – och utan att gå in på för mycket detaljer: a bloody mess – så tyckte jag att vi skulle åka dit. Men allt är heeeeeeelt noooormaaaaaaaaalt. Det ska tydligen vara så och kan pågå i veckor. Och alla prover såg bra… Read more »

Solsken

Skellefteå visar sig från sin vackra sida, i dag har det varit strålande sol och 10 grader. En fantastisk höstdag. Jag och Hjalmar tog en långpromenad vid älven, över två broar. Satt på en bänk i solen och filosoferade. Höll handen. I dag är en lite bättre dag.

Gråskala

I dag är allt … grått. Vädret. Humöret. Framtiden. En känsla av meningslöshet. Inget känns riktigt roligt. Vi skulle ju starta ett nytt liv. Bli en familj. Att nu gå tillbaka till sitt ”gamla” liv känns bara … passé. Jag hade liksom tagit farväl av det och såg fram emot allt det nya. Och jag vet… Read more »

Min karl

Något som slagit mig under hela den här graviditeten, när jag suttit i väntrum och tittat på andra par, när jag läst bloggar och forum där kvinnor i kris skriver om frustrationen och sorgen över att deras partner är så frånvarande, är hur jävla lycklig jag är över att ha hittat just Hjalmar. Att det… Read more »

Skulden

När barnmorskan Carin rullade in barnsängen med Jack och Levi så grät jag. Absolut. De var så fina, så små och försvarslösa. De förkroppsligade allt som inte blev. Men jag minns att jag satt de första fem minuterna och undrade varför jag inte kände några moderskänslor, var var den överväldigande kärleken som alla pratar om?… Read more »

Att dra upp persiennerna

I går drog vi upp persiennerna. Och även om vi fortfarande är ledsna, så känns livet trots allt lite lättare. All oro är borta, den värsta chocken har lagt sig. All värme från vänner som hört av sig stannar kvar i kroppen. Många berättar för oss att vi är så starka som klarar av att… Read more »

Att börja om

Många säger att vi är unga och friska och att vi kommer att kunna få fler barn. Jag vet att det är i all välmening, och jag hoppas de har rätt, men man kan inte ersätta ett barn med ett annat. Nej, vi hann inte lära känna dem, vi hann inte upptäcka deras personligheter och… Read more »

Dagen

Vi fick lite energi i dag. Klev upp i hyfsad tid och drog upp alla persienner, de har varit nerdragna den senaste veckan. Vi packade ihop den stora uppblåsbara extrasängen som fungerat som kramas/gråta/prata/titta på serier-säng i vardagsrummet. Vi satte till och med på en tvättmaskin och diskade upp all disk som låg i diskhon…. Read more »