Hanna skriver...
Ni är många som tycker att vi (jag?) ska prata med någon. Ett proffs. Och jag vill bara att ni ska veta att om jag tror att det behövs så kommer jag kontakta någon. Men jag har familj och vänner att prata med och jag och Hjalmar har varandra. Det räcker just nu. Och det är inte för att jag skäms eller inte tror på terapi eller så, jag har gjort mina vändor hos psykologer och det funkar att prata av sig.
Men det känns inte aktuellt just nu. Och bloggen ger ju inte er hela bilden. Det blir oftast att jag skriver här just när det känns väldigt jobbigt. Jag är glad också, för det mesta faktiskt. Jag funkar fint med tanke på det som hänt. Vi funkar fint. Jag gillar mitt liv. Jag går till jobbet och det är kul. Jag uppskattar saker. Jag är inte inne i en depression, eller på väg dit.
Det jag däremot vet redan nu är att när jag blir gravid nästa gång så kommer jag gå till en psykolog så mycket jag bara hinner och får. För det kommer förmodligen att vara en helt annan typ av påfrestning. Att inte veta. Att inte kunna kontrollera hur det ska sluta. I dag så vet jag att det värsta redan har hänt Levi och Jack. Det kan inte bli värre. Det är ingen ovisshet. Det är något vi kan bearbeta. Det är en annan typ av känslor.
Bra inlägg, Hanna.
Man klarar mycket av sorgearbetet med hjälp av sina närmaste.
Det som varierar är oftast hur ”kris-van” man är. Har man aldrig upplevt kriser i livet tenderar man att få det tuffare när den första kommer, speciellt om den kommer lite senare. Du har erfarenhet av tunga stunder vilket i det här fallet är en fördel.
Att känna som ni gör är ”normalt” sorgearbete och det värmer trots allt att människor omkring er vill er väl genom sina goda råd.
Kram
Du är klok! Och tror du tänker helt rätt med psykolog vid nästa graviditet. Snart ses vi. Puss!
Folk. Det tycker så mycket. Ofta av omsorg får man försöka komma ihåg när tipsen känns som mest regnande ihåligheter som ändå nästa lyckas dränka. Sedan finns det ju besserwissrarna. Som vill höra sin egen röst klinga högst. De kan ni skita i helt. Eller på. Väl och klokt skrivet! Tycker jag. Som också tycker så klart.
Fortsätt ta hand om er.
//Andréa (Hjalles kompis)