Hanna skriver...
Alla älskar lyckliga slut. Och det här blir mitt sista inlägg i denna blogg. Den kommer dock finnas kvar eftersom jag minns att jag letade som en galning efter info om TTS, eller någon som varit med om detta, men det fanns nästan ingenting på svenska. Nu kan kanske andra som drabbas läsa om vår resa, men förhoppningsvis få ett lyckligare slut än vad vi och våra tvillingar fick.
Nu har det gått drygt ett och ett halvt år sedan oktober 2013 när vi sa hej då till våra barn som inte fick bli.
I dag är vi föräldrar till en fantastiskt fin liten pojke som precis fyllde tre månader. Han heter Jack. Helt enkelt för att det fortfarande är ett av de två finaste namnen vi vet. Efterlängtade barn – dig ska jag älska resten av mitt liv!
Puss och kram och… Även om inget kan läka alla sår så kan nog Jack kanske göra det till viss del. Hoppas jag. Så det onda inte gör lika ont. Jag är så glad att ni fick ert barn till slut. Önskar er all lycka!