Hanna skriver...
Det finns verkligen inga ord som räcker till just nu, men ni ska veta att alla era kommentarer och sms värmer otroligt. Jag gråter när jag läser varenda en.
Vi har precis fått komma hem från sjukhuset på permission. På fredag ska vi tillbaka för att starta förlossningen. En förlossning utan belöning.
Hjalmar skriver...
Ingen av våra pojkar klarade sig. Det här är den värsta dagen i våra liv.
Hanna skriver...
Har sovit några timmar men vaknat med jämna mellanrum och nu kan jag inte somna om. Det är så mycket ljud på ett sjukhus. Rumslarm som tjuter, barnmorskorna som går i korridorerna, ljud från köket och så vidare.
I rummet bredvid oss ligger en kvinna som låter/skriker med jämna mellanrum så jag hoppas hon har sin bebis snart. Vi var uppe och gick i korridorerna i går. Jag ligger ju på specialistmödravården och i korridoren bredvid finns den vanliga förlossningen. Så fint. Bebisskrik med jämna mellanrum. Vi passerade köket där två barnmorskor stod och gjorde i ordning de fina matbrickorna man får efter förlossningen och mitt hjärta snörptes ihop. Jag vill också ha en bricka och ett lyckligt slut.
Hjalmar skriver...
Hanna skriver...
Operationen gick bra och var inte alls så farlig som jag föreställde mig. Det som gjorde ondast var bedövningssprutorna. Jag var i alla fall lugn ända till de rullade in mig i operationssalen. Då började jag skaka och frysa. Men ungefär 10 min in så började den lugnande tabletten verka och jag blev helt avslappnad i kroppen. Narkossköterskan som satt vid mitt huvud gav mig huvudmassage hela tiden. Underbart! Somnade nästan de sista fem minuterna. Själva laser”slangen” upplevdes som ett tryck mot magen och det kändes lite när han bökade runt men det gjorde inte ont. Och när läkaren använde lasern så blev det bara varmt i magen. De tömde ut en liter överflödigt fostervatten och nu är magen jättemjuk. Fantastiskt skönt! Jag kan sitta och ligga ordentligt igen.
Har fått mat och sovit en timme. Alla som jobbar på avdelningen är supergulliga. Jag vet inte hur många gånger jag varit tacksam över att bo i Sverige där vi har bra och närmast gratis vård.
Nu börjar väntan igen. Väntan på den första undersökningen i morgon. Önskar så mycket att båda pojkarna mår bra.
Hjalmar skriver...
Det blev en väldigt lång halvtimme, men allt gick bra. Magen är mycket mindre nu och Hanna mår bra.
Hjalmar skriver...
Nu opereras Hanna. Jag fick vara med en liten stund i operationssalen, men inte under själva operationen.
Jag gissar att det här kommer att vara de längsta 30 minuterna i mitt liv.
Hanna skriver...
Nu är vi äntligen på plats! Hjalmar äter frukost och jag får ”en pava vitt från huset” rätt in i armen. Haha. De försöker i alla fall muntra upp stämningen. Vi har världens gulligaste barnmorska som tar hand om oss. Vid 10 får jag antibiotika och lugnande! Pjuh. Känner mig rätt lugn ändå. Än så länge.
Hjalmar skriver...
Hennes snabba ytliga andetag har gått över i sömnens djupa lugna. Äntligen har hon somnat.
Äntligen kan det snart bli i morgon.
Hjalmar skriver...
Så här mycket har magen växt de senaste två veckorna! Efter operationen i morgon kommer magen att bli lite mindre igen när allt överflödigt fostervatten är borta.
För er som vill veta mer om själva operationen finns det en broschyr här.
Senaste kommentarer